En del av livets resa
Ligger o tänker på hur livet format sig. Hur jag har blivit till vem jag är idag och hur principerna ändrats med åren.
När jag var yngre (mellanstadietiderna) var jag naiv, brukade folk säga. Jag såg bara de bra sidorna hos folk och jag berättade typ vad som helst för dom, jag ställde upp för väldigt många när dom behövde hjälp med något. Jag var aldrig taskig mot någon. Man kan säga att jag var dumsnäll. Fram tills många av dom började hugga en i ryggen.
Under högstadietiderna, det var då min personlighet började ändras. Jag var fortfarande snäll men jag blev rätt kaxig. Många tyckte att dom kunde köra över vem som helst och jag var inte en av dom som tänkte bli överkörd av någon, kille som tjej.
Jag började umgås med "coolingarna" heheh vilka minnen det dyker upp från den tiden. Som många brukar säga, högstadietiden är bäst =) Vi var ju kickers vid den tiden hahah bara det säger det hela =P
Då var vi några tjejer som umgicks varje dag och killgänget vi brukade umgås med. Det fanns alltid någon som "hatade" någon haha .. Det var många tjejer i skolan som hade svårt o säga ifrån till killarna när dom började tafsa på dom. Det tog ett tag innan någon gjorde det på mig, killen som rörde mig fick sig en sådan feet lavett varken han eller hans kompisar glömde så lätt.
Som vi sprang runt; vatten/sand/tvål krigen, pisksnärtor avslutat med spark på ryggen o så var det superman kom till *asg*, brottas ute i korridoren, röka i trappen, skogsmullar, skolgården, portar å maaaassa annat sjukroligt hahaha man måste ha varit där för o fatta. Vi låter som värsta luffarna hahah vilket vi nästan var :P då alla ville hänga tillsammans.
Jag hamnade aldrig i bråk för min egen skull, jag var den som skyddade mina kompisar. Jag hade två "små systrar" som var ett år yngre. En av dom var som jag var tidigare, väldigt snäll och ville inte hamna i bråk med någon. En gång kom hon gråtande till och sa att de större tjejerna i hennes klass snackat hur mycket skit som helst och hon visste inte vad hon skulle göra. Jag gick direkt till tjejerna och drog med henne för o fråga dom rakt ut. Jag hade aldrig heller bråkat tidigare, men jag ville inte se henne må dåligt längre. Dom här tjejerna var jävligt kaxiga, ett huvud större än mig o rätt maffiga. Då vi står o tjafsar får jag en lavett av ena bruden och därefter blir det bäcksvart och jag "vaknar" av att jag dragit sönder hennes tröja och hon var röd runt ögat. Hängde inte med vad som hände, men från den dagen började killarna kalla mig Mohammed Ali och sa att jag slogs som en kille.
Ännu en grej, det var mååånga som gick runt o kallade andra för horunge hit, fitta dit, hora, bög o din mamma. Horunge eller din mamma för mig var haram, de var orden jag aldrig använde, då var jag tvungen att vara riktigt arg för o säga dom. Kommer ihåg; jag tjafsade med en kille som hade en dubbelt så stor tvillingbror (båda brukade vi hänga med) jag kommer inte ihåg vad vi tjafsade om men jag kommer ihåg att jag kallade honom för horunge. Han sa inget och gjorde inget tillbaka. Antar att han fattade vinken. Efter en stund går hans bror förbi honom, brukade kalla honom för björnen så stor som han var, och brorsan säger till björnen att jag kallat HONOM för horunge. Han kommer mot mig och frågar har du sagt horunge? Jag svarar ja, och jag får mig en lavett och mitt huvud vrids åt sidan. Tänk dig hans hand lika stor som ena sidan av mitt ansikte. Jag vände mig om stängde mitt skåp och gick därifrån och mina kompisar gick efter. Efter att jag hunnit gå 50 meter började jag gråta. Jag grät inte innan för jag var i chocktillstånd. När jag kollade i spegeln såg man märkte av hans hand på ena sidan. Senare samma dag kom han och bad om förlåtelse för hans kompisar hade förklarat för honom vad som hade hänt mellan mig o hans bror. Jag förklarade oxå för honom, men även fast jag var så liten så varnade jag honom ifall han skulle röra mig utan anledning en gång till skulle han få tillbaka.
Som sagt jag var kaxig, men jag menade allvar då jag sa nåt.
Det var några av principerna som jag fortfarande håller fast vid. Fast med några ändringar hehe man växer ju upp ;)
Vilken historia det blev. Måste hitta ett foto från den tiden som jag kan sätta in sen :)
