Miss Unique

För några år sedan hade jag väldigt svårt att erkänna för mig själv vad jag kände. Känslor fanns inte i mitt ordförråd, var van vid att förtränga både tankar oach känslor. Då jag började lyssna på mina tankar och känna efter vad jag egentligen kände var det som att komma in i en okänd värld. Jag kände inte igen mig själv. Förändringen jag gick igenom fick mig att känna mig som två olika personer. Ena stunden ville jag lära känna mig själv mer nästa stund var för rädd för att öppna mig helt, för dom känslorna var inte jag, det var inte den människan jag levt i hela mitt liv. Jag ville bara tillbaka till mitt gamla instängda "trygga" jag som inte kände något. Samtidigt ville jag bara veta vem jag egentligen var. Processen att slå ner väggen jag hade byggt upp runt mig själv tog flera månader att vänja mig vid, den skulle ju inte finnas kvar o skydda mig längre. Då jag vant mig vid mitt riktiga jag la jag märke till en massa känslor som jag aldrig låtit mig känna av. Helt plötsligt var jag helt känslig men ändå så mycket starkare i mig själv. Ett isberg hade smält och blivit till en damm. Det kändes bättre, jag mådde bättre, allting gick bättre! För en gång skull visste jag vad jag ville och växte mer därifrån.